Arthurs Pass
Nu har vi äntligen lite kvalitéts Wi-Fi så här kommer några inlägg på vad vi har sysslat med dom senaste dagarna. Efter två dagar i Christchurch så lämnade vi den staden för att återigen köra kust-kust fast denna gång med ett stopp i ett litet samhälle som heter Arthurs Pass. Arthurs Pass road är den högst belägna vägen över sydaplerna i Nya Zeeland med en höjd på 1000 meter över havet. Byn Arthurs Pass som ligger i mitten på hela körsträckan inbäddad i en jättevacker bokskogstäckt dal var från början bara en liten campingplats för tunnelarbetare till järnvägen i början på 1900-talet. Tunneln tog ca 15 år att färdigställa och vid den tiden hade byggarbetarna hunnit bosätta sig med sina famljer där så det växte fram en litet eget samhälle där. Idag bor det ca 300msk i den byn och det kan man knappast tro eftersom det är rätt öde där uppe. Finns inga bensinmackar, inga mataffärerer, knappt någon resaturang.
Hur som helst så var ju vägen dit rätt storslagen, som många andra vägar här i Nya Zeeland. Höga snötäckta bergstoppar som man åkte längs med, djupa dalar med jättevackra sjöar, osv osv..
Vi stannade till en gång på vägen till Arthurs Pass och det var i Cave stream. Den är en 560 meter lång kalkstensgrotta som tar ca 2 timmar att utforska. När jag och Patrik läste om detta så bestämde vi oss självklart för att gå igenom den. Vi parkerade bilen, tog på oss varma kläder, letade reda på fick lampan och började klättra ner till ingången. Vi var beredda på att man skulle få lov att gå igenom vatten på vissa ställen och att det skulle vara kallt. Men ca 20 meter in i grottan blev det helt kolsvart och vår lilla Clas Ohlson ficklampa gav inte ifrån sig direkt mycket ljus. Sen var det rätt djupt med vatten också så vi tog det säkra för det osäkra och gick tillbaka till bilen. Patrik blev dock lite besviken eftersom han verkligen ville gå igenom grottan äventyrare som han är :)
Vi stannade till en gång på vägen till Arthurs Pass och det var i Cave stream. Den är en 560 meter lång kalkstensgrotta som tar ca 2 timmar att utforska. När jag och Patrik läste om detta så bestämde vi oss självklart för att gå igenom den. Vi parkerade bilen, tog på oss varma kläder, letade reda på fick lampan och började klättra ner till ingången. Vi var beredda på att man skulle få lov att gå igenom vatten på vissa ställen och att det skulle vara kallt. Men ca 20 meter in i grottan blev det helt kolsvart och vår lilla Clas Ohlson ficklampa gav inte ifrån sig direkt mycket ljus. Sen var det rätt djupt med vatten också så vi tog det säkra för det osäkra och gick tillbaka till bilen. Patrik blev dock lite besviken eftersom han verkligen ville gå igenom grottan äventyrare som han är :)





